Musik

I det förra inlägget så skrev jag om fenomenet Spotify och då kan man ju fråga sig vem det är som ligger bakom detta underverk. Det är en svensk som jag skrev i det förra inlägget och han heter Daniel Ek. Jag såg för inte alls så länge sedan en intervju med honom o programmet Skavlan och det var faktiskt första gången som jag hörde en intervju med honom. Han berättade då om hur han kom på iden till Spotify och vad han gör nu och så vidare. Det var väldigt intressant att höra när han berättade att han startade det och kom på iden genom att han själv tycker om musik så mycket och att han helt enkelt ville att fler skulle få möjlighet att lyssna och dela med sig av den musik som de själva lyssnar på. Han berättade också att projektet inte är klart och han har fler planer på att utveckla det.

Jag tror knappast att någon har undgått detta fenomen som Spotify är. Detta är ju bara helt fantastiskt. Att få tillgång till så mycket musik så gott som gratis, det är ju verkligen helt otroligt. Hur många finns det inte som använder sig av Spotify dagligen och jag personligen tror att det kommer att utvecklas ännu mer och att ännu fler kommer att börja lyssna. Inte minst har det nog skett en ökning av användningen genom att man nu har möjlighet att lägga upp sin lista från Spotify på de sociala medierna så att fler kan komma åt dem och se vad det är för musik som du lyssnar på. Genom detta så blir det så mycket mer intressant att komma i kontakt med annan slags musik som man själv inte vanligtvis lyssnar på. Det är verkligen helt fantastiskt och det är en svensk som har kommit på detta.

Även om jag uppskattar de flesta musikstilar och försöker verkligen att variera mig så finns det ju musik som liksom bara är min. det finns musik som jag bara måste lyssna på och inte klarar mig utan helt enkelt. Det är musik som är väldigt speciell för mig och som jag för det mesta har olika minnen till. Både positiva och negativa. Den här musiken finns i min Ipod och den har jag alltid med mig. Jag hör inte till de som ständigt har hörlurar i mina öron men det är ändå viktigt för mig att den musiken finns till hands när jag får en känsla att jag vill lyssna på en särskild låt. För mig är detta väldigt viktigt och jag går ingenstans utan min Ipod helt enkelt och detta tror jag inte att jag är ensam om. Hur är ni? Har ni också er Ipod alltid med er?

Musik är musik och text är text och när dessa bitar klaffar så finns det ingen upplevelse som är så underbar att uppleva. Det är bara helt fantastiskt. För mig är det mycket viktigt att förstå texterna när jag lyssnar på musik. Visst finns det musik som även jag lyssnar på då jag inte förstår texterna och visst kan jag tycka om det men det är faktiskt alltid något som saknas. Jag är alltid så nyfiken på texterna och vill så gärna veta vad det är de sjunger om. När jag väl får reda på det kan det göra att en låt blir ännu bättre än jag tyckte att den var innan eller så får det en helt motsatt effekt om det är så att jag inte tycker att texten har något särskilt innehåll. Musik är för mig ett sätt att uttrycka sig på och det är det som är en stor del av tjusningen.

Jag har nu för inte så länge sedan börjat lyssna allt mer på P3 och då i synnerhet så följer jag deras nattprogram då jag är en riktig nattuggla och det bästa jag vet är att vara uppe sent på natten. Då är det så tyst och det finns liksom inga måsten . Då brukar jag sätta på P3 och lyssna på deras nattprogram vilket jag tycker väldigt mycket om. Och det är faktiskt ett program som bara blir bättre ju mer jag lyssnar på det och detta har i mångt och mycket att göra med just den musik som de spelar. Jag kan inte direkt säga att allt som spelas där är min musiksmak, tvärtom snarare så finns dör en hel del som jag verkligen aldrig lyssnar på men det är just deras blandning av de olika genrerna som jag tycker om. Genom att lyssna på det programmet så får jag liksom inblick i musikstilar som jag aldrig annars själv hade valt att lyssna på.

När Bruce släppte Greatest Hits 1995 återförenades E Street Band tillfälligt för att tillsamman spela in fyra nya låtar och 1999 elva år efter upplösningen hade bandet återförenats. Då gav de sig ut på den stora turnén Reunion Tour där en han bland annat spelade i Stockholm och en konsert som jag och frugan var på så avslutades den med en HBO-inspelning som resulterade i albumet Live In New York City. 2002 fortsatte återföreningen med albumet The Rising och den långa framgångsrika turnén Rising Tour. Sedan har han och bandet med jämna mellanrum get sig ut på nya världsturnéer och nu i sommar är det åter dags med två spelningar på Nya Ullevi (har biljetter till fredagens konsert) och det blir delvis ett nytt E StreetBand nu när Clarence Clemons inte längre är en del av bandet eftersom han avlidit och det blir hans brorson Jack Clemons som kommer att ersätta när det står där på Nya Ullevis scen fredag och lördag den 27 och 28 juli.

1989 var de år som Bruce själv tyckte att de räckte. Åtminstone för den här gången. Han behövde helt enkelt inte längre deras tjänster och med soloalbumen Nebraska och Tunnel of Loveså gick han sin egen väg utan sitt E Street Band även att vissa musiker hade varit med och hjälpt till vid inspelningen av dessa båda skivor. Annars gick bandet olika vägar. Tallent åkte till Nashville och började att arbeta som producent, Clemons drog till Florida och Lofgren till Maryland för att återuppta sin solokarriär. Wienberg startade ett nytt band som han även spelade in en skiva med, men som inte blev någon större framgång. Bruce själv gjorde sedan flera spelningar och gästframträdanden och använde då medlemmar ur sitt band vid skilda tidpunkter, men alla i originalet var aldrig samlat vid något av dessa spelningarna. Under dessa år när skivor som Human Touch, Devils & Dust, Lucky Town och Tunnel of Lovekom ut medverkade många från bandet under inspelningarna, men dessa album räknas ändå inte som E Street Band album och det skulle dröja till 1995 innan alla var tillbaka på ruta ett.

Man tror att E Street Band bildades i oktober 1972 även att om de inte tog detta band namn rent officiellt 1974. Annars var ursprungsmedlemmarna Clarence Clemons (saxofon) Danny Federici (keyboard, orgel) Vini Lopez (trummor) David Sancious (keyboard) och Garry Tallent (bas) Just Sancious status som medlem var starkt ifrågasatt eftersom han inte deltog efter inspelningen av Greetings from Asbury Park och deltog aldrig på den efterföljande turnén. Under 1974 lämnade Lopez och Sancious bandet och ersattes av Roy Bittan (keyboard) och Max Weinberg (trummor) och under 1975 så blev även Steven Van Zandt en permanent medlem av bandet. Denna uppsättning bestod ända fram till tidigt 1980 tal då Van Zandt lämnade bandet och ersättaren blev Nils Lofgren och även hans blivande fru Patti Scialfa (sång och senare gitarr) blev en del av bandet. Sedan 2002 finns även Soozie Tyrell i bandet (violin och sång)  och under åren har även bandets tillfälligtvis utökats med blåssektioner och även Max Wienbergs son har fått hoppa i på trummor och hade detta stora ansvar under världsturnén 2009

Även att Bruce Springsteen andvänt andra musiker under åren så är E Street Band de kompband man förknippar honom mest med och namnet på detta band kom sig av dåvarande keybordartisten David Sancious bodde på E Street i Belmar New Jersey. Han var alltid den bandmedlem som man hämtade sist inför de spelningar som man skulle göra och det var då vid ett av dessa tillfällen som Bruce själv påpekade hur mycket tid de tillbringat här på den här gatan E Strett och att de borde kalla sit band just för E Street Band. När namnet senare blev de officiella 1974, då hade denna David Sancious redan lämnat bandet så trots att han var bakgrunden till bandets namn så var han aldrig någon medlem när man bandet spelade under detta officiella namn. Flera musiker har också gjort annat under åren och de två mest kända är Max Wienberg på trummor som deltagit i Late Night With Conan O Brien sedan 1993 plus Steve Van Zandt som medverkade i TV serien Sopranos under åren 1997-2007

När man ska blogga om musik och lite historia kring det, då känns det som en självklarhet att ge E street band ett eget litet kapitel. Detta världsberömda kompband till världens störste rockartist nämligen Bruce Springsteen. Under fem bloggar med den här inräknad tänker jag ge er resan från tidigt 1970-tal när allt började tills idag 40 år senare.  Dock började allt redan i slutet av 1960-talet då det fanns ett aktivs musikliv i och omkring Asbury Park. Musikerna var många och förutom Bruce själv utvecklade musiker som Garry Tallent, Clarence Clemons och Steven Van Zandt sina musikaliska kunskaper vid den här tidpunkten i andra band innan dessa tre blev en del av E Street Band. Det var först när Bruce fick skivkontrakt 1972 med CBS records som han på egen hand handplockade de bästa av dessa New Jersey musikerna till sitt debutalbum Greetings from Asbury Park och det var starten på ett samarbete som vi fortfarande ser frukten av idag 40 år senare.